Apropå vackra ord.

Vi har varit på mc-träff, Kopparträffen i Falun. Mycket trevligt med kortege genom staden, snygga cyklar och möten med gamla och nya bekantskaper i knuttevärlden. Det var där jag hörde ordet, det vackra ordet som gör att jag aldrig mer kommer säga att jag är gråhårig.

En man stod och delade ut olika priser. Till den klubb som fått med sig flest medlemmar, till de som åkt längst för att komma dit osv..  Medelåldern på mc-träffar är numera rätt hög och när han delar ut priset till den som åkt längst på 125:a säger han att ungdomarna är mer än välkomna för att det inte bara ska bli ”vi gammelblonda” på träffarna.

Vilket talande ord GAMMELBLONDA. Säger allt. Jag som under mitt ca 60åriga liv aldrig någonsin färgat mitt hår fick massor av vatten på min kvarn. Jag har inte blivit gråhårig, jag har blivit gammelblond! Och jag är stolt över det!

Det spirar och knoppas.

Nu börjar naturen bli så där härligt ljusgrön. Fiskarna tittar fram under isen. Knoppar sväller och tranorna ropar nerifrån älven. Katternas tassar lämnar lersmutsiga spår från tinande jord överallt. På soffor, kläder och golv. Med andra ord DET ÄR VÅR!!!

Varsågoda ett litet vårcollage:

img_1845 img_1849 img_1843 img_1844 img_1841 image image image image image image image

Det är också tid att använda de vackra orden Dagsmeja, Takdropp och Gökdämp.

Våren kommer till oss också.

Våren kommer så smått och sakta. Delar av vår gård ligger under is och smältvatten. Det är den här tiden som de vackra orden Dagsmeja, Gökdämp och Takdropp används flitigt. Med stor förväntan och när jag ska gå ut hör jag min mammas röst i mitt huvud: Sätt på dig jackan, man ska svettas in våren. Samma mantra som jag kört med våra barn.

Jag gick ut med jacka, mössa och kamera. Så här ser det ut på vår gård just idag.

Dammen rinner över och isvaken vid luftpumpen blir allt större. En nyfiken fisk kom försiktigt fram och kikade. Han såg ljuset!

DSC_0043 DSC_0027DSC_0044 DSC_0066

Det rör sig lite överallt. Persikoträdet skjuter skott. Julrosorna är gårdens säkraste kort, de är nästan alltid på gång. Trädgårdsazalean knoppas, ormhasseln slår knut på sig själv och en av lökarna jag satte i höstas tränger sig upp genom isen. Den egentillverkade grillen står och väntar på säsongen.

DSC_0045 DSC_0038 DSC_0033  DSC_0019 DSC_0051 DSC_0042

Det som göms i snö… snart kan vi fortsätta vårt projekt Bärlandet.

DSC_0030

Inne i minikiwin har det bott någon, undrar om de kommer tillbaka. Medans vi väntar ska de gamla holkarna med sin vackra patina få lite renovering.

DSC_0017 DSC_0029

Vackra ord

Det finns ett ord som gör mig varm och glad. Det lyfter livet till nya höjder när man har börjat ledsna ur totalt. Mörkret knuffas undan, visserligen lite åt gången men det blir lättare att tänka framåt.

Ordet återkommer varje år och första gången denna vinter var idag på nyheterna. Tänk att man kan glömma bort ett litet ord så helt och sedan bli så lycklig när det dyker upp.

Det lockar att snart går det att göra gångar i gruset där vattnet porlar mot diket. Bygga små fördämningar så det blir en tillfällig liten damm för att sedan låta det torka upp.

Visst ger det hopp, DAGSMEJA, visst blir det snart vår.