Trädgården faller i dvala.

Är det höst eller vinter? Tre dagar snö, gnistrande vackert, sedan tinade allt bort och den grå novemberfilten la sig över oss. Varken jag eller växterna i trädgården vet om vi ska ha vintermössa på eller inte. Tog min kamera och gick runt för att titta till hur alla mår därute. Visst är det trots allt något vackert över förfallet och de få färgklickar som klamrar sig kvar!

img_2281 img_2282 img_2283 img_2290

Rosenflockel, det höga gräset jag inte minns vad det heter och den vita Skogsastern. Brunt, grått och vitt i nyanser,

img_2292 img_2294 img_2301 img_2304

En tistel jag fått från trädgårdsvänner i Smedjebacken och en solros som inte orkar längre. Ett gräs som har livskraft likt ett ogräs, men blir förlåtet för det är vackert. Clematisen vars fröställningar ser ut som tomteskägg uthängda på tork.

img_2305 img_2309 img_2310 img_2311

Solhatten Magnus står stark. Den gamla sparrisplantan från farmor som jag aldrig äter något av, bara har till lyst. Åbrodden vilar mot gärdesgården som snart också går i dvala. Behöver nog snart byta ut någon hässjeroa (dialektord?) där!

img_2308 img_2306 img_2302 img_2300

Hästkastanjens löv är en fin kontrast på den mossiga stenen. Klätterhortensians nakna grenar klamrar sig fast på granstammen och på en vinbärsbuske hänger bär kvar till vinterfåglarna.

img_2299 img_2298 img_2296 img_2291

Fortfarande lyser det blommor lite här och där. En bleknad rosa Ölandtok, en envis Flammentanzros och dess frökapslar. Ser ut som nypon, undrar hur de smakar OM de går att äta? Höstastern bugar och tackar för att den tunga snön försvann.

img_2285

Kärleksörten hälsar att vintern kan komma nu så det blir vår någon gång.

Den perfekta trädgården finns inte! Bara njut!

Jag slutar aldrig förundras över vilken ångest trädgården skapar hos så många.

Ve den buske eller perenn som vågar bli någon decimeter för hög/låg/bred mot växtbeskrivningen. Lyckas den sedan få en något annan nyans än en fotoshoppad tidningsbild, ja då kommer blomrasisten fram. Det finns människor som lägger mer energi på att riva bort plantor som fröat av sig och självmant flyttat till en bättre växtplats än att glädjas åt gratisväxter. Som bekymrar sig mer för det som vissnat istället för att se busken som står i full blom.

Passar det här ihop? Vad ska jag ha i mina krukor/rabatter?

Det är en mycket vanlig fråga och svaret måste bli att tycker du om dem så passar de tillsammans. Det är din smak, inte min, som ska avgöra och absolut inte vad grannen ska tycka. Kom ihåg, det är din trädgård, du får göra vad du vill!

Det är inga små krav som ställs på de stackars växterna. De ska blomma länge och växa sig stora, men inte för stora, gärna utan näringsrik jord. Det får absolut inte bli något fult blad för då ska det sprutas gift. Fruktträden ska ge frukt på direkten annars är det något fel. ”Ojdå, behöver de vatten? Det har ju regnat.”

Prova er fram, lär er blunda för de små skavankerna och framför allt att njuta. Det blir ogräs, så är det bara men själen mår bra av jord under naglarna och man löser många världsproblem där vid rabattkanten. Kom bara ihåg att det är levande växter vi har att göra med, de måste också få ha variationer annars vore det för trist. Det finns plastblommor och asfalt om allt ska se lika ut år efter år!

Midsommarsöndag i Dalom.

Nu har snart halva året gått och det verkar som att solen ÄNTLIGEN hittat hit. Det har inte varit någon större blomprakt ännu men kommer nu värmen så exploderar det nog i rabatterna. Här är lite smakprov från trädgården i dagsläget.

Syrenerna sjunger på sista versen…

DSC_0036

…medan tolvgudablomma, vallmo och silverarv blommar för fullt…DSC_0040DSC_0007DSC_0008

…och trädgårdsazalean, alunrot och timjanfloden står beredda för blomning.

DSC_0032DSC_0026DSC_0009

Runt dammen finns både ordning och ogräs som blandat sig rätt bra med varandra.

DSC_0013DSC_0030DSC_0011

Sköna sittplatser finns lite här och där. Bl.a. den blivande humlegrottan..

DSC_0012 och DSC_0020 persikohörnet.

Det här är vad vi ser från soffan under persikoträdet. Skogsdungen, lugnet, stillheten MEN också att persikan inte mår riktigt bra. Riga har drabbats av krussjuka, får se hur det går.

DSC_0024DSC_0021

Att förgifta sin trädgård!?

Hur tänker dom? Alla de som köper dunkar eller sprayflaskor med gift för att ta bort stackars vilsekomna ogräs från sin tomt. 

Vi som bor med egen trädgård (iallafall jag och min familj) gör det för friheten att äta frukt och bär direkt från egna träd och buskar om och när vi vill. Att ha en kryddträdgård är en stor lyx och grönsaker, ja det har vi lärt oss genom åren vilka som är lönt att odla. Sedan affärerna börjat med ofoget att tvätta färskpotatisen så de blir så där äckligt svampiga känns det skönt att gå ut och hacka upp dem ur jorden själv.

Det här vore omöjligt om vi sprutade en massa gift överallt. Och varför skulle vi göra det? Det finns ingen bättre terapi än att gå en vända runt trädgården och för hand plocka ogräset. Jord under naglarna är ett sunt tillstånd och det är inte svårt att lära sig leva med att inget är perfekt.

Vissa bitar av vår gräsmatta har blivit en mossmatta. Gör inget, den är både grön och mjuk att gå på. Gärna barfota. Kirskålen breder ut sig efter gärdesgården. Också helt okey, vi håller den på plats med gräsklipparen. Varje sommar använder jag en semestervecka till att rensa grusgången från ogräs. Jag tar med en hink att slänga det i, en liten spade att hacka upp det med och en transistorradio så jag kan lyssna på Sommar i P1 under tiden jag sitter där. Arbetar mig sakta framåt och det om något rensar verkligen hjärnan. Tänk vad många världsproblem jag löser under den veckan. Hur skulle det bli om jag istället hällde gift på gruset?

Har hört om gift som ”bara” dödar de stackars myror som förvirrar sig upp på växter men inte skadar växten. Hur är det möjligt? Jag tror inte giftet känner skillnad på småkryp eller barnfingrar. Gift som sprayas på maskrosor? Det tar säkert längre tid att hålla undan växter som ska sparas än att för hand dra upp maskrosen om man nu måste ta bort den. Sprayet vet ju inte vad det träffar. Det bara finns där till fara för sin omgivning.

Nej, jag förstår verkligen inte villaägare som först sprider detta gift och sedan låter sina barn leka på de gräsmattorna. Det är kanske lite drastiskt att föreslå grön asfalt med målade blommor istället men ibland undrar jag…