Trädgården faller i dvala.

Är det höst eller vinter? Tre dagar snö, gnistrande vackert, sedan tinade allt bort och den grå novemberfilten la sig över oss. Varken jag eller växterna i trädgården vet om vi ska ha vintermössa på eller inte. Tog min kamera och gick runt för att titta till hur alla mår därute. Visst är det trots allt något vackert över förfallet och de få färgklickar som klamrar sig kvar!

Rosenflockel, det höga gräset jag inte minns vad det heter och den vita Skogsastern. Brunt, grått och vitt i nyanser,

En tistel jag fått från trädgårdsvänner i Smedjebacken och en solros som inte orkar längre. Ett gräs som har livskraft likt ett ogräs, men blir förlåtet för det är vackert. Clematisen vars fröställningar ser ut som tomteskägg uthängda på tork.

Solhatten Magnus står stark. Den gamla sparrisplantan från farmor som jag aldrig äter något av, bara har till lyst. Åbrodden vilar mot gärdesgården som snart också går i dvala. Behöver nog snart byta ut någon hässjeroa (dialektord?) där!

Hästkastanjens löv är en fin kontrast på den mossiga stenen. Klätterhortensians nakna grenar klamrar sig fast på granstammen och på en vinbärsbuske hänger bär kvar till vinterfåglarna.

Fortfarande lyser det blommor lite här och där. En bleknad rosa Ölandtok, en envis Flammentanzros och dess frökapslar. Ser ut som nypon, undrar hur de smakar OM de går att äta? Höstastern bugar och tackar för att den tunga snön försvann.

Kärleksörten hälsar att vintern kan komma nu så det blir vår någon gång.

Höst

”Det går emot höst, det börjar bli kallt, det blir alltmer gott att vara inne” så sjunger Björn Afzelius i en av sina vackra sånger och jag är böjd att hålla med.

Den här helgen har det varit strålande väder, känns lite som en av de sista för året, och vi har passat på att plocka undan möbler och pynt. Skönt att få det gjort innan snögloppet kommer. Jag gick runt med kameran och fångade några höstglimtar

Än rinner vattnet i dammfåran. Snart ska vinterpumpen igång för att hålla lite av dammen isfri. Vi vill inte att fiskarna ska dö av syrebrist och sumpgas.

Vedförrådet är fullt, braskaminen ska väckas ur sin sommardvala.

Gräsrabatten har fina vippor, Höstsilverax och Klematis ”Barbara Jackman” står givakt i bakgrunden.

Veronica ”rothfuchs” samsas med fröställningar av Gullclematis.

Störst och ståtligast just nu: Rosenflockel

Sedan en rabatt som bara blev påbörjad. Lägger ner det projektet för i år och tar nya tag till våren.

Sydafrikapelargonerna har inte fattat att de bor i Sverige numer. NU kommer stora, kraftiga knoppar på flera av dem. Jag ska låta dem flytta in så får vi se hur det blir.

Vid slipersen samsas stora och små Kärleksört med nävor. En humla fyller på vinterförrådet av nektar.

Timjanfloden har ebbat ut men Höstanemonerna har några blommor kvar.

I bärlandet finns nu bara Björnbär kvar att äta, minns med glädje att bara häromdagen plockade vi de sista jordgubbarna. Lite vattniga i smaken men ändå, att gå ut i sin trädgård och plocka jordgubbar ända in i oktober. Lyxigt!!

Vår hustomte har somnat i sin hängmatta under krikonträdet. Han är helt slut och orkar inte ens läsa färdig sin bok.