Hämta material till julpyssel i egen trädgård. Lyxkänsla på den.

Jag är säsongsarbetare på en handelsträdgård. Den är stängd nu över vintern och jag går hemma och väntar/längtar tills våren kommer. Det är många trädgårdsidéer som trängs i min skalle, både för jobb och för vår egen plätt på jorden. Måste göra något innan kreativiteten sprutar ur öronen. Julpyssel är väl lämpligt just nu?

Var till Falu gruva på julmarknad. Absolut utan köpbehov på något annat än LissEllas senap och vuxengodis från ekologiskt litet ostmakeri. Åsbergets gårdsmejeri i Bräcke visade sig vara ett fynd. Tre goda ostar ligger i vårt kylskåp och väntar. Starksenapen S-special är en viktig ingrediens i saltlagen till vår julskinka. Den står nu och gottar till sig i jordkällaren.

När vi gjort våra inköp strosade vi runt och bara tittade. Många fina saker och jag blev lite småkär i några grantomtar. Men att stämpla vintertid är inget man blir rik på så jag höll hårt i mina stackars pengar och tänkte att det där kan inte vara så svårt att göra själv. Lite nytta ska jag väl ha av min floristutbildning. Mannen i mitt liv gjorde stommen (en pinne på en platta) och letade fram spoltråd. Jag tog sekatören och gick loss på granen och thujan.Vi har en död gammal gran som det inte blivit av att ta bort. Gudskelov säger jag nu. De mossklädda grenarna passar utmärkt som tomteskägg. Julmarknadstomtarna hade trassligt bomullsvadd. Jag tror det här håller längre.

image

image image image

Nöjd med resultatet kände jag att jag vill göra fler. På´t igen bara! En stomme till och mer grenar men nu har vi inga fler gamla tomteluvor. Däremot en julstrumpa som inte använts på många år. Den duger utmärkt som mössa.

image image

Idag är det lucia och natten har varit kall. Frosten har lagt sig över tomtarna. Snyggt! Tänk sen när de får snö runt fötterna. Det tror jag blir bra.

image

Kanske kan stommarna även användas till våren? Knoppande björkris, ett förkläde, ett huckle, en kvast och en kaffepanna. Simsalabim: en påskkäring! Kan vi sedan övertala katterna att sitta bredvid en stund blir det perfekt. ”Ja, fånt vi si då”

Annonser

Kanske ska jag börja skriva dikter?

Idag yr snön utanför fönstret och jag har långtråkigt. Har hört någonstans att det är bra för fantasin. Roar mig med att försöka skriva en dikt. Har ingen aning om det finns regler för hur det ska vara. Men i någon diktgenre passar den här säkert in. Dikten om min brudbukett och lite om floristyrket.

  Brudbuketten

 Idag kommer blommorna

de blommor som skall vara i min brudbukett

 Veronicarosor, rosa och med ljuvlig doft

Fresia, med färg som matchar tygprovet försäljaren fick

tyget till blusen min mamma har sytt

de gröna skira bladen som skall vara bakgrund

 Jag lyfter locket till lådan

här ligger de, törstiga efter lång färd

Ropar – vi vill ha vatten

Rosornas taggar plockas bort

aj, där kom lite blod på fingret

ingen tid till ömkan, på med plåster

 Nu är blommorna i vatten

dricker till sig fin spänst

behöver stå någon dag för att inte vara för knoppiga

 I morgon innan daggen dunstat

plockar jag vitsippor i min hage

fyllda med nattfukt och försommar

 Allt är klart

jag har bundit min brudbukett

rosor, fresia, vitsippor

alla sitter säkert där de ska vara

det skira bandet hänger vackert

 Jag står som lycklig brud

lyfter buketten

låter doften nå min näsa

rosorna smeker mina blossande kinder

ingen tagg glömdes kvar

 

Florist – ingen dans på rosor

Jag finns publicerad i en bok!

År 2011 hamnade jag av en slump i ett projekt som kallades ”Kvinnornas skrivbyrå”. Det innebar att vi skulle skriva om våra yrkesliv och jag skrev om  floristyrket fast det var många år sedan jag bytt bort det yrket mot annat butiksjobb. Får nog erkänna att jag saknat blommorna mer än jag trodde.

Det här projektet gick ut på att många kvinnor runt om här i Dalarna satt hemma och skrev, sedan träffades vi i olika grupper på orternas bygdegårdar för att peppa varandra. När alla lämnat in sina alster valde de tre kvinnor som stod för projektet ut 25 berättelser som fick ingå i boken och JAG BLEV EN AV DEM.

Boken gick i tryck och vi blev så småningom kallade till boksläpp på Falu museum. Men det är inte nog med det…

Innan boksläppet läste en skolad skådis upp delar av bokens innehåll i radion. Ett om dagen i fem dagar och MITT BIDRAG VAR ETT AV DEM. Hon läste delen där jag beskriver min mormors begravning. Det går knappt att beskriva känslan av att höra sina egna ord läsas av någon som har utbildning för det. Ryser bara jag tänker på det. jag ringde Radio Dalarna och fick alla fem avsnitten på CD hemskickad. Lyssnar på den när jag behöver uppmuntras.

Vill ni läsa min story finns den under fliken Skrivklåda. Kvinnor i Dalarna berättar.

Så här ser boken ut:

IMG_0436 IMG_0437