Trädgårdsresa Somerseth

           Trädgårdsresa i Somerset 2009.

                  Engelska trädgårdar.

Vad tänker du när du hör den meningen?

Jag har i alla fall alltid fått bilder i mitt huvud av klippta häckar, stora rabatter, smala gångar med soffor lite här och där och nästan inga öppna gräsmattor. För att inte prata om visionen av vackra stenmurar. Nu har jag varit där och sett att det mesta är så men att gräsmattorna är större än vad jag trott. De måste också klippa gräs, de kör hårt med kantskärning och använder säkert massor av ogräsgift.

Jag och min vänninna reste med Rosebud’s Tours till Somerset i sydvästra England. Vi hade många år pratat om att göra det och i september 2009 kom vi äntligen till skott. Det som blev avgörande var att på den här resan skulle Gunnel Carlsson vara med som växtciceron. Jag har alltid tyckt att hennes trädgårdsprogram varit de bästa därför att hon gjort saker som vanliga människor kan ta till sig och som funkar praktiskt. Många andra program gör sånt som är snyggt för stunden men verkar svårt att leva med i många år framåt. Gunnel visade sig vara lika sympatisk som vi trott. Vilken mjuk och fin människa.

Dag 1, onsdag

Anländer till Heathrow efter en mycket tidig morgon, lite trötta men mycket peppade. Vi ser oss nyfiket om bland våra reskamrater som samlats i ankomsthallen. Vi är 42 personer och därav är 4 män. Våra familjer trodde att medelåldern på en sådan här resa skulle vara hög men vi är inte yngst, inte ens näst yngst. Hur som helst är det en spännande samling personer vi ska vara tillsammans med den här veckan. Maria, vår reseledare prickar av oss och vi går mot bussen där ett berg bildas av alla våra väskor innan chauffören, Paul, stuvat dem som han vill ha det. Resan går nu västerut mot Malmesbury som sägs vara Englands äldsta stad, en pytteliten stad, inte mycket mer än två parallella gator och två torg.

Vi ska besöka the Abbey House. Det är en trädgård intill ett gammalt kloster och nu är det första gången jag ser hur det fungerar med de klippta häckarna. Vad spännande det blir med de små rum som bildas. Du ser inte långt utan måste gå runt ”hörnet” av häcken och fortfarande ser du inte speciellt långt. De har också roliga figurer, bl.a. ett stort ansikte, inklippt på ett ställe.

Det finns en tydlig touch från klostertiden genom de vackra munkstatyer som är utplacerade lite här och var i trädgården. Åh, vad jag vill ha statyer på min gård, och vatten, och bäckar, och stenar, och häckar, och………

DSC_0020  DSC_0044

Vidare till nästa ställe. Det heter Blicks Hill House och är en privatbostad. Här bor två pensionärer som en gång ägt en plantskola. Det syns verkligen. Stora rabatter, mycket blommor och ett trevligt stenparti som jag inte stjäl utan lånar som en bra ide. En liten bäck porlar bland stenarna och det ska finnas fisk i den. Små fiskar visserligen men jag ser ingen alls. Mannen erkänner att det är nog bara en och den gömmer sig. Den här trädgården är inte så stor utan vi hinner utan problem se allt och är fascinerade av en enorm pergola som dominerar den lilla gräsmatta som finns. Synd att det småregnar för det vore en perfekt plats att sitta på nu när paret serverar te och kakor. Vi får istället fika i deras garage. Inga problem, det är trevligt där också.

DSC_0115_16 Här vårdas blommorna mycket mer än bilen. Min man hade gråtit om han sett denna Saab.

 

Nu åker vi till hotellet. Där får vi vårt rum, kånkar upp väskorna, snabbdusch och ner till middagen. Vi som klev upp klockan fyra i morse längtar efter sängen. Tackar för oss direkt vi ätit och somnar snabbt.

Dag 2, torsdag

Första trädgården för dagen är Gants Mill. Otroligt vilket ställe. De  har en gammal väderkvarn på gården, från år 1290, som fortfarande fungerar perfekt. Vi delar upp oss i grupper och vår grupp följer mannen in i kvarnen. Därinne är det gammalt, dammigt och charmigt. Han visar hur allt fungerar. Han drar i snören, snurrar på hjul och pekar ut allt tekniskt. Det syns att han älskar sin kvarn för när han berättar lyser hans ögon som stjärnor.

Grupperna byter plats och vi går ut för att lukta på blommorna. Mysigt!

DSC_0137_2       

Även i den här trädgården ska det fikas. Te och mjuk kaka, det är gott. Det tycker tydligen också gårdens hund för den går runt med en skylt runt halsen där det står: No cake! Det verkar hunden inte bry sig om för mer bedjande ögon är det länge sedan vi såg.

Nästa trädgård vi besöker ligger i Wales. Den heter Veddw House. Det är helt klart den bästa hittills. Det blir tydligen bara bättre och bättre och vi som har så många kvar att besöka. Hur skall det sluta?

DSC_0197_2

Veddw House har tagit det här med klippta häckar till högre höjder. De är inte raka utan i vågform och det finns en stenmur som också är murad som vågor. Den smälter så bra in i det hela att det tar ett tag innan jag upptäcker muren.

Ser du den? Den skymtar längst upp i vänstra hörnet.

 

 

 

 

De här strikta, men ändå inte, häckarna bildar rum här också. Det som är extra mysigt är att inne i de här rummen är det en salig röra av blommande och visset. Det ligger/står krukor lite här och var och allt är helt underbart. Helhetsintrycket blir iallafall inte rörigt utan det ser bara lättskött ut. Det är det säkert inte. Undrar hur mycket jobb det varit för att få till det så här? Och hur lång tid det tagit?

Dammen där häckarna speglar sig ser bottenlös ut med sitt svarta vatten. En  av herrarna i vårt sällskap plockar på typiskt manligt vis upp en tumstock ur fickan, jag hade aldrig tänkt på att ta med en sån men varför inte. Dammen är bara 18,5 cm djup.

Jag ser ett vackert träd och plockar med mig några frökapslar. Damen som äger trädgården berättar att trädet heter Cornus Kousa Chinensis. Får höra att det inte finns en chans att den kan överleva här hos oss men jag tänker prova ändå. Om jag sätter frön och det kommer upp något som överlever min behandling, ja då klarar den växten allt.

På väg tillbaka till hotellet stannar vi på en pub för att vi ska få känna riktig engelsk pubmiljö. Tjejen bakom  bardisken ser lätt panikslagen ut när hela sällskapet väller in. Vet inte om alla hann få vad de ville ha innan vi måste vidare. Maria berättar sedan i bussen att hon förvarnat dem att vi skulle komma men att de hade glömt det.

Kommer tillbaka till hotellet, snabbduschar och ner till matsalen. Vilket tempo vi håller, jag är helt slut. Ramlar tidigt i säng.

Dag 3, fredag

Nu har vi nog sovit ut för vi är först ner till frukost.

Bussresan idag går först till Cothay Manor. Ett stort vackert stenhus, nästan slott, med en underbar trädgård. Höga häckar som bildar långa gångar och massor med smårum. Mycket spännande!

Det tar lång tid att ta sig runt huset för vi hittar hela tiden nya öppningar i häckarna som måste utforskas. Tänk att få göra något liknande på vår åker där hemma. Ytan är egentligen inte så stor utan det är nog hålen i häckarna som gör att det känns som vi hela tiden kommer till platser vi inte sett tidigare.

Det går höns lösa här och en av dem fattar tycke för min vännina. Hönan följer oss runt tills vi får för oss att arrangera ett foto. Hon sätter sig på en bänk, vackert inramad i det gröna, och börjar prassla med en påse i fickan för att locka hönan riktigt nära. Jag står beredd med kameran. Gissa om hönan blir förnärmad när hon inser att det inte finns mat i påsen. Det riktigt syns hur hon knycker på nacken när hon lämnar oss. Nästa gång vi ser henne pickar hon runt gårdens kafé.

Vi struntar i fikat och går istället in i husets innergård där det finns en lavendelhäck som når oss upp till armhålorna. Tänk den doften! Därinne blir vi kvar länge.

DSC_0259                       DSC_0265

Måste till sist slita oss från väldoften för nu ska vi resa vidare. Vi ska till Hestercombe Garden. En trädgård som är ett monument över samarbetet mellan en trädgårdskonstnär och en arkitekt. De hette Gertrude Jekyll och Sir Edwin Lutyens. Jag har inte hört talas om någon av dem, men som novisen bland amatörerna, man lär sig något nytt varje dag.

Det här stället är mycket vackert med ett område som nästan ser ut som rokokobroderi men det är också väldigt opersonligt. Det märks att ingen bor här och det finns inget mysigt utan känns bara som en allmän park. Vi har nog blivit bortskämda med det vi redan sett.

DSC_0280  DSC_0289_2

På väg tillbaka till hotellet stannar vi vid en plantskola, Kelways Nursey. Där finns många plantor dock ingen rolig myntasort. Det som var det enda jag planerat att köpa när jag for hemifrån.

Jag rycks trots det med i den allmänna ivern och köper lökar, Blue bells, och en tanig liten planta som heter Veronica. Den riktigt ropar till mig att få följa med hem. Får se om något lever när våren kommer. Det är tur att Gunnel är med. Hon tittar på en växt jag fastnar för och talar sedan om att den är inte härdig ens i Danmark! Hon som annars brukar säga: kanske inte men prova gärna.

Dag 4, lördag

Idag ska vi inte besöka någon privat trädgård. Vi ska istället flanera  runt i Bath, staden jag känner mest från engelska kostymfilmer. Det vi prioriterar mest är Jane Austen Center så dit går vi direkt.  Utanför huset står en man klädd som en av kavaljererna ur hennes böcker och välkomnar oss. Mycket trevligt.

Kommer du någon gång till Bath gå till Jane Austen och drick Cream tea!!!

Det är något av godaste jag smakat. Du får en liten kanna te av valfri sort, två varma scones, marmelad, jordgubb tror vi och en liten skål med grädde vispat som smör. Så gott! Som om det inte är nog med det sitter ett stort foto av Colin Firth i sin bästa roll på väggen. Det känns som vi dricker te med Mr Darcy. Det ni…

Mätta, nöjda och glada går vi ut på stan. Det är lördagsrush med dansgrupper och barbershopkörer i flera gathörn. Vad skönt det känns att vi har gott om tid och inget shoppingbehov.

Eftermiddagen skall vi tillbringa på en mässa. National Gardening Show. Här ska vi titta, njuta, förundras och dricka Pimms. Det är något som alla pratat om hela veckan och på mässor finns det tydligen speciella montrar för denna Pimms.

I en hall hittar vi en tävling om största grönsakerna. Det är nästan otäckt vad gigantiskt stora en del är. Jag känner att jag vill inte äta dem, genmanipulerat eller…..

Längst bort i en hall hittar vi en floristtävling. Synd att den är slut men arrangemangen står kvar och   det är roligt att se hur tekniken och stilen ändrats sedan jag jobbade i det yrket. Jag blir lite sugen på att börja binda blommor igen.

DSC_0376  DSC_0422

Pimms hittar vi inget men en äppelmynta får följa med hem och sedan får vi höra att det finns ett stånd där de säljer tre klematis för fem pund. Det är ca 60:- , nästan ingenting med tanke på vad de kostar hemma och jag måste köpa, strunt samma om de inte klarar vårt klimat.

Nu börjar alla få nog och vi åker tillbaka till hotellet. På väg dit kommer frågan hur vi får hem våra växter. Maria ger tips och vi inser att vi behöver tidningar. Bussen stannar till vid en mack, alla passagerare rusar in, köper en dagstidning och ut igen. Undrar vad de tänkte där bakom disken när fyrtio svenskar länsade tidningsstället.

Dag 5, söndag

Alla väskor packas på bussen och vi far till Lady Farm. En gård med annorlunda historia. Inte köpt, inte ärvd utan ägarna bytte till sig den vid en middagsbjudning. Vilket kap, snacka om vinstlott. Otroligt vackra planteringar med stora vajande gräs. Vandringsstigar runt små sjöar med vattenfall. Ängsblommor och öppna gräsytor. Ja, helt fantastiskt och att höra ägarinnan berätta hur de fick huset och allt jobb de gjort gör det ännu mer spännande..

DSC_0452_2  DSC_0475

Vi sliter oss till slut och far vidare, vi har ju trots allt en flygtid att passa. Stoppet i Salisbury blir kort. Det var meningen att vi skulle ströva runt här och eventuellt äta lite lunch men vi stannar till, springer in i deras berömda katedral, går på toa, knäpper foton och tillbaka till bussen. Okej, jag har hela tiden sagt att jag inte tycker om att stressa men den extra tiden på Lady Farm var värt jäktandet efteråt.

Vår flight syns ännu inte på tavlan så vi går till Gordon Ramseys restaurang och äter. Där är det service. Vår servitör är mycket mån om att vi är nöjda och det blir vi. Kan inte bara bero på att Gordon själv är där. Han sitter vid ett bord och försöker tala med en person. Stackars man, hela tiden är det folk fram och stör honom för att knäppa kort. Undrar hur han står ut för proffsigt ställer han sig upp, ler, de fotar och han sätter sig igen och fortsätter sitt samtal tills nästa kommer och vill vara med på bild.

Dag 6, Måndag

Hemma och jag planterar hela dagen. Clematis både framför och bakom huset. Någon av dem ska väl trivas hoppas jag. Myntan i kryddlandet och Dieraman under klematisbågen. Det blir snyggt. Undrar var Blue Bellsen ska få bo? Kanske bland rosorna. Ja, så blir det.

Ser med spänning fram emot våren. Hoppas allt vill leva här. Om inte så har jag en massa foton.

PS. Nu har det gått några år och det enda som inte ville bo hos oss var Dieraman. Alla andra mår bra.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s