Veronica samlar Veronikor.

Fröet såddes för länge sedan under ett av mina tidiga skolår. Och nu pratar vi decennier. Jag minns inte exakt hur gammal jag var men jag gick i en liten byskola med två årsklasser i samma klassrum. Trean-fyran kanske? Hur som helst visade fröken oss en bild på de små blå blommor som finns (fanns?) i alla gräsmattor. Vi kallade dem ”mormors glasögon”. Hon frågade om vi visste namnet och alla började vifta. Innan resten av klassen fick börja svara kom hon fram till mig och lät mig läsa svaret. Teveronika.

Snacka om att jag kände mig utvald! Det var som att det var min blomma. Det kanske var där mitt framtida yrkesval började gro. Vi var fyra tjejer i klassen. De andra heter Lisbeth, Kristina och Yvonne, inga direkt vanliga blomnamn det. Hoppas det ändrat sig för alla borde få namnge en växt.

Åren gick, så småningom hade jag utbildat mig till florist och fått en egen trädgård att göra vad jag vill med. Har dock inte lyckats få in Teveronikan i våra gräsmattor, inte än i alla fall. Däremot har olika Veronikor hamnat i rabatterna. Bl.a. Kransveronika, Praktveronika, Axveronika ”Rothfuchs”, Veronika ”First Love” och några där namnlapparna sedan länge är borta.

image image image

image image image

Har noterat när jag läst på lapparna att det latinska namnet stavas med c medans det svenska har k. Kanske därför jag i tonåren ändrade i folkbokföringen från Veronika till Veronica. Bara för att jag tyckte det såg snyggare ut.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s