De kommer nog inte i år…

Vi väntar fortfarande men de verkar inte komma tillbaka detta år.

Vad vi väntar på är fåglarna som häckat uppepå en kvarglömd stege på vår altan två år i rad. Första året var det en stor överraskning och vi satte altanen i karantän tills de var klara med barnuppfödandet. Sedan flyttade vi ut stegen och den blev kvar med bo och allt där mot väggen. År två kom fåglarna tillbaka!

I år har vi väntat o väntat men de har inte visat sig. Känns bra att jag skrev dagbok första året och var alert med kameran båda åren. Här är vad som hände…

 

Fågelbesöket.

 Vår altan är i karantän.

En solig vårdag och jag var på vår nya, snart färdigbyggda altan. Vi har bara inte riktigt enats om hur det ska vara med fönster och skjutdörrar ut mot trädgården. Väntar på varmare väder för att ta tag i det igen. Jag skulle sopa bort löv och annat vinterskräp och såg högst uppe på en stege vi lämnat där ett halvfärdigt fågelbo. Synd om fågeln som blivit störd eller frusit ihjäl denna kalla vår tänkte jag. Som tur var blev det inte av att ta bort det.

Sedan blev det juni och lite varmare.

 6:e juni 

Nu är det Sveriges nationaldag och Mannen i huset hämtar flaggan som förvaras inne på altanen. Då skräms en fågel upp och livrädd försöker den ta sig ut därifrån. Krockar med fönstren och hittar till slut öppningen. Vid en närmare koll visar det sig att fågelboet inte alls var övergivet. Nu är det färdigbyggt av kvistar, mossa och katthår!! Fåglarna hade tagit hand om det jag plockat ur borsten när jag kammat katten Lakrits. Inte nog med att det var inrett, mysigt och välgjort, det låg även fem ägg däri. Ångesten blev total, hade han skrämt bort mamman för gott? Undrar hur länge äggen legat där?

Nu råder besöksförbud på altanen!

Stegen står jämte altandörren och smyger man genom vardagsrummet kan man ta sig fram dit utan att störa fågeln. Gudskelov kom hon tillbaka snart. Eller är det alltid en hon som ruvar? Vi kan inget om fåglar, vet inte ens vad det är för sort vi har därute. Nåväl, den kom i alla fall dit igen. Resten av dagen kommer och far den och vi får passa på att ta ner flaggan när pippisen är på utflykt.

7:e juni

Min nya morgonrutin är att smyga fram och se hur vår gäst mår. Jodå, hon är där. Plötsligt flaxar det till framför mig och det kommer en fågel till. Den stannar inte utan stoppar bara lite mat i näbben på den som ruvar och flyger genast bort igen. Eftersom jag fortfarande inte vet om det är han eller hon som ruvar antar jag att det var pappa fågel som visade sig. Hon sköter barnen och han tjänar ihop levebrödet. Snacka om att ha fördomar.

Det här kommer att bli ett familjeprojekt för oss. Ska bli mycket spännande att följa och redan börjar frågorna hopa sig. Eftersom den som ruvar tydligen blir matad undrar jag varför hon ändå lämnar äggen ibland, behöver hon flyga iväg för att kissa eller vad gör hon? Kanske duger inte maten hon får? Jag måste i alla fall lämna dem och åka till jobbet. På kvällen när vi kommer hem är hon där, ligger lugnt och tittar ut över trädgården samt struntar i oss innanför fönstret.

 8 – 10 juni

Händer inte mycket. Vi smyger fram och kollar, för det mesta ligger hon där och ibland flyger hon iväg när vi tittar. Hoppas det inte är vi som skrämmer henne men någon sa att fåglar inte kan se in så det tror vi på.

Vi har fått lite olika bud på vad det är för sort. Lövsångare föreslog någon men det stämmer inte med vår fågelbok. Enligt den är Lövsångaren grönaktig, det är inte den här. Den enda jag hittar som mest liknar denna är Grå Flugsnappare. Hade jag aldrig hört talas om så jag hoppas det kommer någon snart som riktigt vet.

 17:e juni

Undrar varför inget händer. Hoppas hon inte ligger på redan döda ägg. Det roligaste som hänt är den kommentar som kom från en annan altanbyggare. Han tittade länge på boet och frågade allvarligt: Hur gjorde du för att få dit fågeln?? Han behövde också en ursäkt för att slippa bygga hela tiden.

Har fått det bekräftat att det är Grå Flugsnappare. Hittade en liten notis i tidningen om en annan familj som också fått oväntat besök.

18:e juni

Äntligen!

Åh, vad fel jag hade. Sent igår kväll tog jag en sista titt för dagen och boet såg tomt ut. Plötsligt kommer pippin flygande och en liten, liten öppen näbb sträcks upp för att få mat. Fågeln stoppar ned något i den näbben och lägger sig till rätta uppepå äggen/ungarna. Undrar om alla är kläckta? Vill ju inte störa för mycket och vill vi se i botten av boet måste vi in på altanen. Vi skippar det för tillfället.

 20:e juni

Nu har de det jobbigt. Hon ligger där, han kommer med mat, ungen/ungarna får maten. Kul att se hur hon tar mot maten, reser sig upp och stoppar i pyttesmå näbbar. Nedanför boet ligger skalet efter ett kläckt ägg så vi vet inte hur många nya fåglar som finns däri. Alla kan väl inte kläckas samtidigt?

 22:a juni midsommarafton

Husets herre smög försiktigt fram för att ta ut flaggan, det är trots karantän faktiskt midsommar, och då flög fågeln iväg. Han tog en titt ner i boet och såg flera dunbollar, tyvärr inte hur många.

 24:e juni

Nu syns de ordentligt. Små huvuden med gula näbbar sticker upp och föräldrarna far som skottspolar fram och tillbaka med mat. Ibland ligger honan kvar, kram och varm kärlek i fågelvärlden. Har också hunnit se skillnaden på hane – hona. Han är mindre och brunare. Kan stå still och hovra när han lämnar över maten.

På sina korta, lediga stunder sitter han i körsbärsträdet utanför altanen och vakar över sin familj.

 1:a juli

Vad hände? Plötsligt en dag är boet tomt. Kan fågelungar flyga bara så där tvärt? Jag trodde de behövde träna först och var beredd att gå ut för att lyfta upp dem i boet igen när de ramlat ner på golvet. Men nu är de borta, det ligger bara ett okläckt ägg kvar. Hoppas de är ute och flyger någonstans så att det inte är någon som ätit upp dem.

Katten Lakrits, räven, rovfåglar? Alternativen är många, vi bor ju på landet, men om någon ätit dem borde det finnas minst en fjäder kvar. Vi låter altanen vara ifred en tid till utifall de bara är och hälsar på någon kusin.

 Höst

De kom aldrig tillbaka. Trots det blev bygget stående för sommaren 2012 regnade bort. Det fanns ingen inspiration att göra något därute och stegen står fortfarande kvar. Jag har bara flyttat den lite närmare fönstret om de vill bo där en vår till.

Och det ville de! Nästa vår var de där igen. Same procedure as last year!

 

Men som sagt, i år har de ännu inte visat sig. Om vi inte behöver stegen får den väl stå där…

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s